och man sprang mellan jobb, träning, hämta/lämna på dagis, laga mat etc. Sedan tog det stopp, och jag var mer död än levande i ett helt år innan jag började studierna....eftersom jag fortfarande var sjuk under föregående år så bestod vardagen av att sova 3-4 tim/dag, plugga, sova, plugga, sova...och maken skötte det mesta hemma.
Men nu är det andra bullar. Efter ett helt sommarlov utan att göra någonting och bara fått vila upp sig är jag friskare än jag varit på länge. Men jag får se upp, känner av magen för minsta lilla....och min mage har alltid tålt allt. Nu består vardagen av att åka kommunalt, föreläsningar, plugga, och umgås med familjen. Nu hinner man även med lite vänner då och då......nackdelen är att träningen har dock fått komma i skymundan.
Så nu hoppas jag att den här vardagen är hållbar, och att jag kan hitta balans i mig själv så vi kan dra igång med provrörsbefruktningen så några syskon kan komma någongång........
Hoppas att allt går bra för dig, du får försöka att ta det lite lugnt men det vet jag är lättare sagt än gjort...
SvaraRaderaVilket fint hus ni har förresten!