Där befinner vi oss nu, jag går och bär runt på ett dött foster eller man kanske säger embryo. Genom en ultraljudsundersökning konstaterade man att hjärtat har stannat. Men för säkerhetsskull ska jag tillbaka om ett tag igen, för en dubbelkoll.
Det som är så jävligt är att jag fortfarande går och mår som att jag fortfarande är gravid, men tydligen kan man göra det.
Kommer att ha ett litet kort uppehåll på bloggen, 1, 2 kanske 3 veckor. Kommer tillbaks när det är dags att ta nya tag. För nu ska vi sörja och bearbeta.
Tänker på vår USA resa, och längtar till att få komma till en varm strand med familj och nära vänner. Tänk värmen, tänk bekymmersfritt......
Nej men fy vad hemskt :( Vad ledsen jag blir...
SvaraRaderaKan inte föreställa mig vad ni måste gå igenom nu. Hoppas att ni tar er ur det här så småningom. Ta hand om er.
Skickar massor med kramar till dig och familjen.
Fan också :( Jag vet att det inte är någon tröst, men jag vet hur det känns. Förutom att jag själv inte visste att fostret i mig var dött förrens det kom ut av sig självt.
SvaraRaderaJag beklagar verkligen! Vi försökte tänka att det var något tokigt med fostret och det var därför kroppen gjorde som den gjorde. Jag vet att det kanske inte heller hjälper, men det gjorde det för oss litegrann. Även om man är ledsen som in i helskotta, tillåt er själv att vara det också!
Prata mycket och kramas, vi finns här när du orkar komma tillbaka och skriva. Ta hand om er! Stor varm kram!
Fy fan vad livet är orättvist den här veckan då, blir så less.
SvaraRaderaJag tänker på dig, och det enda vi kan göra är ju att ta nya tag, men först ska vi sörja. Jag ska gå ut och såga buskar för att göra av med lite ilska!
KRAMAR Sara
Livet är verkligen inte rättvist. Jag beklagar verkligen vad ni går igenom. Jag vet precis hur det känns, har haft ett MA vid våran första graviditet.
SvaraRaderaJag finns här för dig!
Många styrkekramar
Nej, nej, nej... Det som inte fick hända, hände. Livet är alldeles för orättvist. Inga ord i världen kan trösta just nu... Men jag vill iaf skicka en varm kram med lite styrka i. Tänker på dig.
SvaraRaderaNej, nej, nej. Sitter här tårögd för jag vet hur det känns, och det är så jävla orättvist. Jag som var så glad för din skull.
SvaraRaderaMånga kramar
Jenny (IVF, gamla bloggaren)
Underbara du vad ledsen jag blir!!
SvaraRaderaFan, det är inte rättvist!!
Vi finns här för dig när du vill.
Många många många kramar!!
Skickar över lite fler kramar till dig/er!
SvaraRaderaFinns inga ord som kan göra det bättre.
SvaraRaderaNågra styrkekramar och att jag tänker på er!